månadsarkiv: september 2017

Progressiv multifokal leukoencefalopati

PML för de insatta (eller lata). Att det ens finns något som heter så.

Ett virus på hjärnan. Det kan ta allt från en till sex månader innan viruset spridit sig och slagit ut viktiga funktioner i hjärnan.

Vilka de funktionerna är vill jag inte tänka närmare på.

Just nu är Ömma modern hemma igen, mer förvirrad än någonsin. Orden kan börja och sluta hur som och det är ett jävla race att försöka tolka och förstå. 

Det är sorgligt och frustrerande. Vi planerar hennes begravning och jublar samtidigt varje gång vi tror att hon förstår vad vi pratar om.

Vilken röra. Vilket kaos. Vilken sorg och förtvivlan. Jag önskar ingen detta!

Jag hittade tillbaka

Det är först nu jag kan läsa böcker igen. Skriva och uttrycka mig. 

Det är först nu jag saknar texter och människorna bakom. Och plötsligt blir suget helt galet!

Min dator är död och borta, liksom människor i mitt liv. Jag har tappat bort lösen och länkar. 

Var är ni? Är ni ens kvar här i cyberspace?

Kärlek och barn är, tackochlov, vid min sida. Det är också Peps.

Säg hej till vår älskade lille Peps!