månadsarkiv: oktober 2009

Fredagsnöje

Jodå, jag överlevde fotbollsfesten. Inte såg jag några huliganer heller. Bara några fjuniga grabbar som stirrade intensivt på storbildsteven. Visst fastnade min blick också men att titta på töntiga karlar som inte har vett att skjuta i mål är sannerligen bortslösad tid.

Jag startade helgen med att besöka Ikea. Alltid kul att trängas med otvättade människor och skrikande barn. Snart stundar ICA och storhandling. Lika bra att köra hela racet. Det bästa av allt är att man kan medicinera sina uppjagade nerver med en calva och parkera röven i soffan med gott samvete.

Frågan är bara om man hinner hångla upp Mannen innan vi somnar i varsin soffhörna.

xmas_silver9414

Nu är det snart advent hörrni…

Sportsbar

Ikväll ska vi gå ut och käka med ena sonen (Mannens) och tillhörande flickvän. Valet föll på O´Learys pga barnens matönskemål.

Nu visar det sig att det är fotbollsmatch ikväll. Avslutningsmatch med allas vår Henke Larsson. Jodå, jag vet vem Henke är. Vi bor nästa grannar. Lite Lassievarning där faktiskt.

Kan bli intressant att frottera sig med Djurgårdsfans och huliganer medan vi äter. Storbildstv, högljudda kommentarer och slagsmål på menyn.

Kom inte och säg att jag inte lever ett spännande liv!

Spännande…

Akuttvätt av soffan som dränkts i rödvin. Hängde på låset på ICA Maxi imorse för att få tag i fläckborttagningsmedel. Ju giftigare desto bättre om soffeländet ska kunna räddas.

Sprayade klädseln till stommen (hörnsoffa) och skulle sen stoppa den i maskinen. Det gick väl sådär. Men med en del våld så…

Nu snurrar maskinen ute i badrummet och den låter, typ annorlunda. Kan bli intressant det här.

Den första gång jag såg dig

Så här ser jag ut. Duger jag?

Sa du när vi sågs första gången. Det var mörkt, kallt och blåsigt. Söndagskväll den 12 januari.

Jag tänkte herregud så stor du är.
Jag tyckte om ditt leende.
Jag tyckte om hur jag bara gick rakt in i din famn. Näsan mot din jacka och blixtlåset mot min kind.

Vi promenerade i flera timmar. Passerade de gamla villorna med sina upplysta fönster. Pratade om barnen. Om livet. Och kärleken.

Stannade till på strandpromenaden och tittade på ljusen på den danska sidan. Det värkte i mitt öra av vinden och jag fällde upp hättan.

Du stannade till och vände dig mot mig. Sa att jag var vacker. Jag såg rakt in i dina lysande blå ögon och undrade hur det skulle kännas att kyssa dig.

Jag tyckte om din röst. Orden. Dina tankar. Skrattet och allvaret. Pirret i kroppen när jag såg på dina händer.

Efter att ha köpt sallad till chilin som jag hade tagit fram ur frysen tidigare gick vi hem. Pratade oavbrutet tills långt efter midnatt. Jag var så trött att jag knappt kunde se men ville inte att du skulle gå. Undrade hur din kind skulle kännas under mina fingertoppar.

Till slut åkte du. Jag somnade direkt. Trygg, med ett glädjepickande i hjärtat.

Tre dagar senare kom du igen. Och stannade.

Det är snart två år sedan.

Kattkräket del femtioelva

Lillefnuff blir magsjuk ungefär vartannat år. Riktigt sjuk. Spyr som en kalv. Kaskadkräker. För att sedan ramla ihop i en olycklig hög. Hela lördagen höll han på. Fick inte behålla någonting.

Söndag gick åt till att koka vätskeersättning och med våld tvinga i honom 5 ml i timmen. Inte helt enkelt. Han har förmodligen varit en ål i ett tidigare liv. I övrigt rörde han sig inte ur fläcken, Låg bara hopkrupen med stängda ögon. Hade helt klart ont.

Vid halv tolv på kvällen försökte han hoppa upp i soffan till mig och där somnade han till slut. En stund senare krullade han ihop sig i sin vanliga sovställning och jag insåg att det gått över. För den här gången.

Han spann när jag kelade med honom trots dagens våldsamheter. Puffade mig på näsan och som om han ville säga att det var ok. Att han visste att jag inte ville honom illa.

Jag snörvlade av utmattning en stund innan jag gick och la mig. Det är som att ha en sjuk bebis.

Jäkla kattskrälle.

Dagens stora beslut

Jag är ledig idag. Helt ledig. Inget ska eller måste. Då går hjärnan i stå och jag får beslutsångest. Gällande ALLT.

Ska jag gå en promenad? Det innebär att jag måste krypa ur mysbrallorna och det känns väldigt motigt. Men det är säkert väldigt skönt att få lite frisk luft. Och nyttigt. Fast Mannen dyker snart upp och han vill kanske gå med. Eller inte.

Ska jag ha rosa eller rött nagellack? Det rosa ser fräscht ut, lite naturellt sådär. Men det röda är fräckare. Kanske jag skulle ta det blå?

Ska jag ligga på spikmattan? Då måste jag ta av mig på överkroppen och det vill jag inte för jag är så frusen. Men jag brukar ju bli varm när jag ligger där. Jag ska kanske vänta tills i kväll? Eller göra det och ha det gjort?

Det är tur att Mannen kommer hem snart och kan vara hjärnan i hemmet en stund.

If

Och nu blir det reklam.

Snälla försäkringsbolaget, If, väljer att tro mig fast jag inte kan uppvisa kvitto på de försvunna jackorna, och betalar ut ett belopp som gör det plättlätt att köpa nya!

Det var väl en bra start på helgen så säg? 😀

Och igår vann jag två teaterbiljetter till föreställningen imorgon…

Tror jag ska köpa en trisslott.

Inte bra

Nu rasar kylan in över oss och vi tömde förrådet i vårt sökande efter vinterjackorna.

Borta.

Vi har inte vetat att de saknades förrän nu eftersom vi flyttade in i maj. En Canada Goose, en annan dunjacka och min nya vinterjacka. Bra jobbat.

Enda trösten är att de kanske följde med de andra säckarna med kläder till Hemlösas hus. Då är det åtminstone 3 personer som har något värmande i vinter.

Nu ska jag bylsa på mig tretton tröjor och likt en michelingubbe ta mig ner till stan och Stadium för en ny jacka.

Dummare än vanligt

Det finns inget som gör mig så tvärförbannad som att städa ugnen. Inte lyckas jag få den helt ren heller trots att den är ny. Arbetsställningen och dålig kraft i armar och händer underlättar inte precis. Jävla skit.

Sen går jag igång på rent kränge. Städar bakom spisen, gör rent i kylen, dammsuger, skurar badrummet, putsar silver, stryker och diskar alla mina femtioelva glasprylar…

Och nu kommer straffet. Nackspärr. Kramp i ryggen. Djävulsvärk i armarna.

Vem tror jag att jag slåss mot? Vad är det jag tror jag måste bevisa? Jag är dum i huvudet. På riktigt.